Partiledardebatten den 12/10-08

Jag minns ungdomens partledardebatter som min far alltid följde som något långtråkigt och intetsägande.
Programledaren satt med klocka i hand och delade ut ordet så att alla skulle få exakt lika mycket tid i rutan. Något som alltid misslyckades!
De mäktigaste politikerna lyckades alltid prata några sekunder eller minuter längre än tillåtet utan att bli avbrutna, på bekostnad av de som inte var lika kända.

Söndagens debatt kändes fräsch och livlig i sin stillhet. Det hettade aldrig riktigt till även om Maria Wetterstrand försökte piska upp stämningen genom att höja rösten när hon gick till angrepp på Maud Olofsson. Det kändes dock mest löjligt tycker jag.
Att det emellanåt skrattades i panelen upplevde jag som positivt och känslan var att vänsterblocket innerst inne inser att regeringens politik faktiskt fungerar, ja utom Lars Ohly då förstås. Hans enda recept och lösning på alla problem verkar vara att anställa fler i offentlig sektor!
Mona Sahlin och Maria W tjatade mest om att A-kassan är lösningen, varför förstår jag faktiskt inte. Skulle det på något sätt vara bättre att leva på bidrag än att själv lösa sin försörjning?

Regeringen hade kloka synpunkter och förklarade tydligt varför vi inte behöver högre skatter i vårt land.
Speciellt stark och pedagogisk i detta var Jan björklund.

Det ska bli kul att följa den fortsatta veckans debatter i TV!